Våga Leva
Blogg
Blogg
Här delar jag med mig av upplevelser som min son (född 2011) och jag har haft, enskilt eller tillsammans. Ofta andliga upplevelser, ibland på ett annat plan än vad man kanske associerar till ordet "andlig".
Sedan barnsben har jag själv haft andliga upplevelser av olika slag och idag är jag utbildad till medium och har en mer naturlig koppling till andevärlden än tidigare.
Min önskan är att våra berättelser ska få andra att känna att de inte är ensamma, att det är flera barn, ungdomar och vuxna som har samma eller i alla fall liknande upplevelser. Detta kan förhoppningsvis ge en känsla av lugn, samhörighet och stärka individen som kanske har känt sig ensam i detta.
Dessa berättelser är många gånger väldigt personliga för mig och jag delar även med mig av hur jag hanterar olika situationer och reaktioner hos både mig själv och sonen. Jag säger inte att detta är rätt sätt, men det är mitt sätt, och jag önskar att ni respekterar att vi kan ha olika sätt att se på saker. Jag vill hoppas och tro att vi alla som individer gör vårt bästa både när det gäller barn, oss själva och andra.
Jag hoppas att mina upplevelser och erfarenheter kan ge dig något att ta med dig, kanske få dig att komma på ett sätt som är bra för dig och dina anhöriga när olika upplevelser på ett eller annat sätt kommer in i ditt liv.
Varma hälsningar
Eva Storgaard
Okloka vuxna
| Publicerat den |
Okloka vuxna
Självförtroendet hos barn börjar förr eller senare att brytas ner och inte sällan är det tack vare oss okloka vuxna det händer… Jag vet att ordet ”oklok” inte är korrekt enligt Svenska Akademins ordlista, men på något sätt speglar det ordet bäst vad jag känner för oss vuxna ibland. Jag vill undvika att kalla oss dumma då det är ett ord j...
Läsa hela inlägget »Den gamla kostigen
| Publicerat den |
Den gamla kostigen
En härlig vinterdag var sonen och jag ute på promenad med hundarna. Vi går oftast samma vända här ute på landet och har inga nya vägar att prova. Innan vi kom ut ur vårt lilla område stannar sonen framför en av grannarnas hus:
”Mamma, vet du… För hundra år sedan så gick inte vägen här där vi går nu, den svängd...
Läsa hela inlägget »Min kompis Anton
| Publicerat den |
Min kompis Anton
Sonens djupaste tankar dyker nästan alltid upp när det är dags att sova. Den här kvällen var det återigen en sådan kväll, när tankar och känslor om döden blev till ord.
Temat som nästan alltid återkommer är rädslan för att hans pappa och jag ska dö och frågor om när det kommer att ske och han uttrycker varje gång att han inte...
Läsa hela inlägget »Besökaren
| Publicerat den |
Besökaren
Den här måndagen var sonen krasslig och jag var hemma för att ta hand om honom. Har han inte hög feber brukar han ändå få följa med ut på en långsam promenad med hundarna mitt på dagen så han får lite frisk luft när de ändå ska rastas.
Vi höll på att klä på oss ytterkläderna för att gå ut och sonen sa...
Läsa hela inlägget »Lavaspöket
| Publicerat den |
Lavaspöket
På juldagen tog femårige sonen och jag en lång skogspromenad med hundarna. När vi hade kommit en bit in i skogen så sa han, men engagemang i rösten och lysande ögon:
”När pappa och jag gick här en gång, så såg jag ett spöke där borta!” Sonen pekade ivrigt och ler med hela ansiktet. Han fortsatte: ”Det var inte ett spöke s...
Läsa hela inlägget »Vi är universum
| Publicerat den |
Vi är universum
En kväll när jag skulle natta vår 6-årige son, så sa jag: ”Jag älskar dig till månen och tillbaka!” Han tittade storögt på mig och såg finurlig ut och svarade: ”Jag älskar dig till Eskilstuna och tillbaka!” Jag skrattade och konstaterade att det inte var riktigt lika långt, men att jag var nöjd ändå. Både han och jag skratt...
Läsa hela inlägget »
